• Kid Icarus. buggjakt.

  • Diskussioner om allt som rör NES.
Diskussioner om allt som rör NES.

Moderator: Moderatorer

 #760602  by Bob
 28 Jul 2015, 10:08
Tjo,
Kid Icarus är ett av mina främsta hatobjekt.
Det är helt enkelt väldigt oslipat för sin tid men får ändå oförtjänt mycket cred, i Sverige.
Antagligen för det var ett av få spel som fanns tillgängliga så många kom i kontakt med det som barn.
Så även jag.
Men till skillnad från andra så har det växt på mig likt en elak apa som viskar könsord i örat på mig när jag försöker sova.
Det har ett schysst soundtrack för det mesta, jag diggar grafiken och jag köper till och med mytologin.
Vad jag inte kan se förbi är:

Fysiken.
  • - När du hoppar åt sidan fast rör taket fastnar Pit i några millisekunder innan han fortsätter sin horisontella resa.
    - Luftburna projektiler och fiender rör sig inte med skärmen när det scrollar vetikalt.
    - Vertikal kollision fångar inte upp fallande fiender utan låser dom bara när dom väl landar med blandade resultat.
    • - Fiender som faller igenom golvet (på dig)
      - Fastnar i golvet
      - Sprider ut sig vertikalt +/- 4 pixlar ifrån mark-tilen
Designen
  • - Den där liemannen har jävligt lurigt rörelsemönster för en första bana. Och musiken som spelar när han går banan är hemsk.
    - Första "rummet" man går in i är tomt?!
    - En del segment kräver oannonserat att du fyller skärmen med fiendesprites för att ta dig vidare, istället för att ha ihjäl allt som rör sig.
    - Priserna på varorna är skrattretande, utan fusk. Det är fusk
    - De första banorna är svårare att ta sig förbi än resten av spelet.
Musiken
  • - När liemannen får syn på dig är det lite som när han i Hajen kör sina naglar över griffeltavlan med ett helt galet falskspel till trudelutt.
Men jag älskar Aubergine-trollkarlen.
Att bli förvandlad till en vandrande grönsak är ett perfekt straff för alla som tycker om spelet.

Systerspelet Metroid blir här intressant eftersom det är samma motor.
  • + I de vertikalt scrollande schakten finns det inga fiender som trillar och landar, varför man undviker den ruttna vertikala fysiken.
    + Projektilfysiken verkar vara löst eftersom dina skott rör sig med skärmen.
    + Det är även ett bra spel.
Sen är det värt att notera att båda egentligen är FDS spel som använder sig av en liten hjälpprocessor varför våra västerländska versioner har både mer lagg när det blir lite för livat på skärmen, vilket det blir, och mindre ljudkanaler till musiken.

Men det var modigt av dom att försöka blanda så mycket olika spelstilar i ett och samma spel, men eftersom det inte har något att erbjuda som inte gjordes bättre i andra spel 1986 har jag svårt att låta det förbli där på sin piedestal. Främst för att det är gjort av Nintendo själva, och inte nån liten söt hemsnickrad spelstudio i Lund.
Varenda gång jag ser folk lista det på sina topplistor av grymma spel får jag ticks.

Tack för er tid!
 #760614  by Bob
 28 Jul 2015, 13:17


Hittade en flash-remake som lagar felen i fysiken iaf!
 #760616  by Alas
 28 Jul 2015, 13:30
Gillar hur du uttrycker dig o ser på saker o ting... :good: :good:
Last edited by Alas on 28 Jul 2015, 14:23, edited 1 time in total.
 #760617  by Elrinth
 28 Jul 2015, 14:19
Grymt skoj att läsa dina tankar om Kid Icarus! :)
Jag har alltid trott som liten att liemannen var en påskkärring. Så för mig är det fortfarande en påskkärring som spelar den mest irriterande musiken ever :)
När man duckar ser man lite ut som en hamburgare.

Jag gillar denna mockuppen:
Image

Android arts har också gjort äckligt snygg art för redesign av spelet:
se här
Last edited by Elrinth on 28 Jul 2015, 21:46, edited 1 time in total.
 #760656  by Sonefors
 28 Jul 2015, 21:45
Sjukt roligt! Till viss del håller jag med dig, dock håller jag fortfarande spelet som en av mina favoriter. Mycket pga att de gånger jag tänker tillbaka på när NES var nytt för mig så står vi där i kassan på den lokala videobutiken med Kid Icarus i handen.
 #760711  by Bob
 29 Jul 2015, 13:31
Tack. :)

Och ja, Android Arts glömmer jag bort ibland.
Den som ändå kunde ha honom i en liten låda på kontoret.
Gillar hans öppenhet med vad som driver honom på FAQ sidorna och kan gå vilse och drömma mig bort i hans redesignideer länge.
En vacker dag hoppas jag någon ger honom ett av de där IP'na, en rymdstation och en gyllende tron att sitta på :)
 #768463  by sikkan
 03 Nov 2015, 10:19
haha, jomen det är det väl?

Roliga banor, härlig musik, kul utmaningar o bonusar man kan köpa/plocka upp/fighta sig till ide olika rummen. Grymt roliga labyrinter och bossar i varje slutvärld! Det enda minuset enligt mig är faktiskt sista banan då spelet tar en tvärvändning vad gäller speltyp. Förståeligt att han flyger, men tappar tyvärr charmen en hel del där. Men fram till dig är det fan oerhört skoj!
 #768481  by brand1bil
 03 Nov 2015, 14:16
Håller Kid Icarus högt! Jag köpte mig ett ex under Retor Game och har det överst på spela-igenom-listan till NES just nu.
 #769202  by Lennox
 11 Nov 2015, 21:42
Rolig och träffande beskrivning av Kid Icarus.

Jag kommer ingenstans i spelet när jag spelar det från början... Det måste vara nån sorts rekord i brutal tröskel tidigt i ett Nes-spel. (Även om syskonspelet Metroid också kan vara både frustrerande och svårt) Sen knappar jag in koden till sista banan och då är man typ ODÖDLIG och klarar spelet hur lätt som helst...

Och varje gång jag spelar det reagerar jag på att det första rummet är TOMT!

Varför...?

Någon annan som minns att Kid Icarus och Metroid kallades "silver pack" i Bergsalas marknadsföring - för att de hade lösenord (och silverfärgad kartong, förmodar jag). Zelda-spelen med batteribackup var "gold pack". Men det var tidigt Bergsala använde dessa termer. Spel som typ Shadowgate kallades aldrig gold pack, tror jag.
 #769214  by Elrinth
 12 Nov 2015, 00:01
 #769220  by sikkan
 12 Nov 2015, 07:17
Lennox wrote:Rolig och träffande beskrivning av Kid Icarus.

Jag kommer ingenstans i spelet när jag spelar det från början... Det måste vara nån sorts rekord i brutal tröskel tidigt i ett Nes-spel. (Även om syskonspelet Metroid också kan vara både frustrerande och svårt) Sen knappar jag in koden till sista banan och då är man typ ODÖDLIG och klarar spelet hur lätt som helst...

Och varje gång jag spelar det reagerar jag på att det första rummet är TOMT!

Varför...?

Någon annan som minns att Kid Icarus och Metroid kallades "silver pack" i Bergsalas marknadsföring - för att de hade lösenord (och silverfärgad kartong, förmodar jag). Zelda-spelen med batteribackup var "gold pack". Men det var tidigt Bergsala använde dessa termer. Spel som typ Shadowgate kallades aldrig gold pack, tror jag.
Vet inte varför många tycker att det är "omöjligt" i början.. svårt, absolut men vilket NES-spel är inte det :D. Nä, då tycker jag Metroid och Gun.Smoke är snäppet svårare :) (lyckades klara första varvet på Gun.Smoke i helgen!! Första gången nånsin faktiskt :) )
 #769306  by Alas
 13 Nov 2015, 12:15
Gun.smoke är ju adhd spel... så du måste kötta skott och floata omkring med splitvision.
 #769478  by sikkan
 16 Nov 2015, 12:48
Alas wrote:Gun.smoke är ju adhd spel... så du måste kötta skott och floata omkring med splitvision.
Mitt vinnande koncept var att köra häst+smart bomb när det gick. dog hästen o smartbomben gick av blev det automatvapen eller hagelbrakarn, sedan magnumen på bossen om jag hade den. :D


Svårt som satan! men kul som in i.. :D men för att inte gå offtopic, Kid icarus är ett höjdarspel :D
 #771437  by Kreese
 12 Dec 2015, 07:38
Något som vi störde oss på när vi spelade Kid Icarus var att lösenorden inte funkade på de första banorna. Vilket skapade en hel del frustration. De började funka när man kom till första palatset om jag inte minns fel. När vi klarade första palatset flöt det hela på genom hela spelet sedan.

Det tomma rummet är väl en affär på andra varvet?
 #777358  by Lennox
 10 Feb 2016, 12:59
Kid Icarus har blivit en personlig uppgörelse. Jag har gett mig den på att knäcka koden. Att lära mig spela spelet.

Så funkar vissa spel. På TMHT stendog jag på andra banan gång på gång. Sedan lossnade det och efter enträgen träning kunde jag till slut klara hela spelet. Jag vill på samma sätt komma över tröskeln och komma vidare i Kid Icarus.

Jag vill ju gilla Kid Icarus. Jag gillar premissen, musiken och designen. Balansen mellan grekisk mytologi och totalt tidigt Nintendo-vansinne. Dessutom är spelet ambitlöst. Mängder med festliga fiender och spexiga föremål. Fast det är ett svårt barn att älska.

Jag kämpar enträget vidare. Fast jag kommer ingenstans. Jag simmar på land.
Än så länge har jag inte kommit längre än bana 1-3. Sjukt enerverande att börja om längst ner varje gång man dör...

Egentligen är det inte speciellt svårt. Det är egentligen bara att livsmätaren är för jävla kort.
 #777368  by Pinge
 10 Feb 2016, 17:32
livmätaren är bara kort i början... spelet blir enklare ju längre man kommer typ
 #777373  by Sonefors
 10 Feb 2016, 19:04
Man får Power-Up (mer livskraft) vid 10k, 25k och 50k eller nåt sånt. Poäng alltså. Poängen man får genom att döda fiender. Så skjut/döda ALLT på första banan (hamstra) så får du Power-Up direkt när du klarat banan 1-1.
 #777431  by Lennox
 11 Feb 2016, 22:49
Ok. Så tricket är att inte dö och börja om på 0 poäng då.

Får man förlängd livsmätare bara huxflux när man når poängränserna?
 #777590  by Heggestad
 13 Feb 2016, 21:30
Bara för ett par år sedan blev jag också tokig på Kid Ikarus, tog mig aldrig till första "fortet" (1-4?) ens. När jag spelade det för någon månad sedan gick det lättare, mycket pga Sonefors tips om power-upen, så klarade jag hela spelet :)

EDIT: Blev dock förbannad över att jag dog ett lass med ggr genom att oförklarligt "ramla genom marken" lite här och där.
 #777608  by Sonefors
 13 Feb 2016, 23:39
Kid Icarus ska spelas hardcore utan power-ups och med första pilen spelet igenom. Utan att dö dessutom. Knivigt ska det va ;)

Instagram